1 vecka senare

Nytt inlägg igen. Kommit in i en latare skrivfas på nytt tror jag. Om jag tar vid där förra veckans inlägg tog slut. Farmor har blivit bättre, hon är klar i huvudet vilket ju är det viktigaste. Fysiskt är hon ännu trött, men om jag uppfattat det rätt så tror jag inte hon ligger på intensiven längre iallafall. Alltid något att glädas åt.

Dock så har mina tankar varit på andra ställen för resten av veckan. Efter måndagens mini-depression gällande föregående incident så har det varit full rulle igen. Tisdagen var det sitzförberedelser under eftermiddagen som gällde. Efter att ha ombestämt menyn till onsdagssitzen kring 11 på måndagskvällen så var det lite funderande först på vad som skulle lagas. Tidigare var det tänkt med kossufylld melon till huvudrätt, penne-pasta med köttfärssås huvudrätt samt jordgubbskräm(ex. ekströms) till efterrätt. Efter att ha gjort en liten rekognosceringstur över priser så kom vi fram till att melonpriset var för högt för gällande sitz, då valet av klubblokal lämnade mig med en budget på 3€ per person att göra en trerättersmiddag för. Hursomhelst så kom vi med lite ideér från övriga styrelsen överens om att istället förr melonkossu servera svartvinbärsgelé till efterrätt istället (lite spetsad såklart). Förrätten var lite oklar, men som förslag kom fläskpannkaka. Eftersom jag aldrig smakat på fläskpannkaka förut och inte hade några vegetarianer på dietlistan så var det bara att prova och köra.

Onsdagen var det ju då datateknologernas vårmöte med ovan nämnda sitz på agendan. P.g.a att endast en gulnäbb(förstaårsstuderande) anmält sig till servitörstjänst och jag egentligen skulle behövt två, så blev det att stå i köket nästan hela eftermiddagen. Mellan 13 och 16.15 stod jag och gulnäbben framför spisen för att förbereda fläskpannkakan, gelen samt få köttfärsen stekt. Det är möjligt att det skulle lyckats ändå på kvällen då det kom en extra ansvarig från kemistklubbens styrelse till servitör, men fick senare uppleva att jag gjort rätt.

Till sitzen var ca 42 personer inbjudna, 45 var anmälda och så skulle förstås serveringspersonalen ha mat så jag avrundade recepten till 50 portioner. Den här gången var deltagarantalet från den kvinnliga sidan kring 40%. De flesta var statsvetenskapligt studerande, men även några från yrkeshögskolan novia var med. Överlag var stämningen god och de flesta trivdes. Kring huvudrättens tillagande blev jag dock lite orolig då tiden drog ut och folk redan slutfört sina förrätter. Jag stack snabbt in till köket för att kolla vad problemet var. Det visade sig bara att vattnet som pastan skulle koka i bara tog länge att koka upp. När jag ändå var där så frågade jag om köttfärssåsen. Enligt servitörerna(teknologkillar allihopan förstås) så var såsen färdig. På frågan om de smakat på den fick jag ett unisont nej. Vad i helsike. Med diktator-mode aktiverat blev alla tvungna att smaka. Unisont fick jag svaret att mera kryddor behövdes. Några rejäla stänk kryddor senare var alla åter överens om att det smakade bra. Att det kan vara så svårt...

Många nya bekantskaper skapades under kvällen och sitzen blev lyckad. Dagen efter är som alltid inte ens värd att kommentera. Fredagen var dock bättre, läste på lite av det missade materialet och chillade eftersom hela dagen ändå var ledig. Lördagen följde i stort sett samma mönster, förutom mot kvällssidan. Än en gång var humöret på topp och det visade sig vara Axelnatten på gång. För er som inte vet så är Axel kemistklubbens maskot, ursprung i ett namn som kom på anmälningslistor här och var, men aldrig visade sig. Hursomhelst så har ur denna maskot skapats en teknologorkester "Axelbandet" som nuförtiden inte längre sträcker sig till endast teknologer. Axelbandet hade sin årliga stora konsert Axelnatten på schemat för denna lugna lördagskväll. Bond - In Her Majestys Secret Service; var temat för i år. Även denna kväll var väldigt lyckad då jag träffade flera bekanta jag inte träffat på länge. Eftersläppet på borgen var lite lugnare än sist, då förutom axelnatten hade SF-klubben (statsvetarna alltså) ordnat sin egen "Allwarnatten" (Allwar=SF-variant Axel). Med start 2 timmar efter Axelnattens start. Kanske lika bra att det inte blir så väldigt vilt varje gång. Söndagen var faktiskt nådigare än väntat, även denna dag var det chilla som gällde, perioden har inte börjat ordentligt ännu. Ioförsig så var det 2 hårslitande timmar av javaprogrammering på kvällssidan men det försöker jag mentalt blockera.

Måndag, idag, en mindre fin dag. Snö igen! Efter att nästa helt ha smält bort under förra veckan. Kan väl inte hjälpas. Eftersom jag även har måndagar ledigt så var det rätt chill. Ett pre-DÖMD möte hann jag i vilket fall med. Ser verkligen fram emot denna Sverige-utflykt, avgång klockan 21.00 på onsdagkvällen. Lite orolig hur jag kommer klara av den avsevärda spritmängden som verkar ingå i schemat, med tanke på de övrigas förmåga av sprittolerans. Två av de 11 medverkande är de som klarade den beryktade 1010-klubbem jag tidigare nämnde(10 snapsar på 10 minuter). Nåväl, ska försöka att överleva och ha kul så satan!

Får se om jag hinner/ids skriva ett inlägg till förrän onsdag. Återvänder till åbo med söndagsfärjan, avgång kl.06.00 från stockholm. Uusch vad tidigt. Sen är det att se fram emot en exkursion till F-Secure nästa veckas fredag, samt HattSitz med Historikerföreningen & Co. samma kväll. Våren har ju knappt börjat...

Tillbaka efter minihelgen

Slut på föreläsningsfria veckan då. Ska försöka summera det lite kort.

På fredagskvällen hoppade jag på Viking Line färjan till Långnäs. På vägen träffade jag en gammal bekant från lusse. Egentligen har vi inte pratats så mycket förut, men när man sitter o har tråkigt på en färja så går tiden enormt mycket snabbare om man har nån att prata med. Som en bonus lärde jag också känna dennas kompis, så jag fick t.o.m nya bekantskaper. Livet är ganska intressant ibland.

På lördagen var det en sväng in till köpmannamässan med familjen(minus farsan då han bor ute i skärgården). Vet väl inte om jag kan kommentera den något extra, var väl som mässor brukar vara. En lustig anekdot var dock ett tillfälle då vi gick förbi ett stånd med direktlotter. På hyllorna fanns det massor av små kramdjur av diverse slag. Då fick morsan för sig att köpa 3 lotter. På förhand hade hon bestämt att Mia (hennes tax) skulle få vadhelst vi vann. Vad vinner man ju då om inte en stor nalle ca 40cm hög! Nåväl, Mia var nöjd när vi kom hem iallafall.

Resten av veckan var det mest chillande, se på tv och umgås med familjen. Det känns verkligen härligt när man träffar dom så sällan nuförtiden. För att inte tala om den charmerande lilla Mia, en riktig personlighet! Ska försöka skaffa fler bilder om jag får möjlighet.

Onsdagkvällen bar det av till Brändö. Torsdagen var åter chill/tentläsningsdag. Fredagen åkte jag och farsan in till Åbo, jag hade en matematiktent att skriva. Tenten överstökad, jag och farsan uträttar lite ärenden.

Kring 3-4 tiden nån gång på eftermiddagen, får farsan ett telefonsamtal. Först ser han lite fundersamt på numret som ringer, sen får han ett överraskat uttryck i ansiktet. Det visar sig att hemvården hittat farmor kallsvettig och kraftlös liggandes hemma på golvet. Hon har inget minne av hur händelsen gått till och blodvärdena är ganska dåliga. Pulsen hade tydligen varit nere i 40 och blodtrycket i över 200.

Tystnad.

Jag kände en kyla sprida sig i kroppen.

Farmor är kring 70 år gammal med svår reumatism och benskörhet. Orsaken till att vi åkt till Östra Nyland så ofta som vi gjort, är främst för att träffa på henne, då hon annars är ganska ensam. Besök ungefär en gång i veckan men annars inte många glädjeämnen kvar då vi är den närmsta släkten hon har kvar. Hon som suttit barnvakt åt mig och min bror när vi kommit hem från skolan, på den tiden när föräldrarna drev sin egna firma. Nu är hon på sjukhus och i ganska dåligt skick. Vi besökte henne på lördagseftermiddagen. När vi kom in kan man endast beskriva hennes ansiktsuttryck när hon såg mig och brorsan, med ordet "jaha". Varenda gång när vi träffat henne förut, under alla år, så har hon reagerat med samma glädje som en hund som hälsar på husse som kommit hem från jobbet. Nu möts vi av ett ansikte som uttrycker "jaha". Med svag rosslig röst så frågar hon endast "Har ni inga pappa med er?". Farsan var just då och pratade med en av sjuksköterskorna om hennes tillstånd och vilka mediciner hon haft. Efter en stund kommer han också in och möter ungefär samma ansiktsuttryck. Hon är väldigt trött och det är svårt att urskilja vad hon säger. Vi försöker prata om vädret och händelser, det vanliga, men det märks att hon är desorienterad och oklar i huvudet. Vid ett tillfälle ber hon farsan gå o sätta på kaffet, trots att vi sitter på sjukhuset. Hon har svårt att minnas vad som hänt för en stund sedan och vad som ska hända senare.

Det är verkligen sorgligt att se en människa man känt så länge i ett sådant svagt och nästan förnedrande tillstånd.

Dagen efter var hon om möjligt ännu tröttare. Vi träffade henne kring halv två tiden på eftermiddagen och vi var snart på väg tillbaka till respektive ställen(jag till åbo, farsan och brorsan till åland). Den här gången så sov hon med tunga rosslande andetag. Försiktigt väcker vi henne för att prata lite. Direkt när hon ser oss så får hon iväg ett svagt leende, men orkar inte fokusera så länge. Det är nästan omöjligt att urskilja vad hon säger, men vi lyckades iallafall tyda om att hon var medveten om gårdagens besök, samt att hon fått ett besök senare samma kväll. Fastän hon är fysiskt tröttare är hjärnan iallafall någorlunda klar. Dock så hinner vi inte vara där så länge, då farsan är tvungen att hinna med kvällsfärjan.

Idag har hon tydligen mått lite bättre, hon har orkat sitta och hon blandar inte längre ihop sig. Rösten är fortfarande inte sig lik, men en förbättring iallafall. Vi får väl se hur det går...

För övrigt så är det tillbaka till plikterna i åbo. Vårmötet med sitz är på kommande till onsdagkvällen. I skrivande stund är det 41 personer anmälda, varav ungefär 40% av det motsatta könet. Ska bli intressant att få träffa lite nya människor. Vilket ju sannerligen kommer att bli kul med DÖMD i nästa vecka.

Livet fortsätter slänga ut överraskningar...

-Bear

Sunshine

Då var årets vinterdepression officiellt över. Från att under större delen av decemerfebruari varit lite sådär nere o att allt bara e jobb och elände så är det nu motsatsen. Mörkret har försvunnit och man vaknar till strålande solsken. Snön har ganska så smält bort och jag hörde t.o.m fågelsång häromdagen. Jag har fortfarande haft läxor och tentläsning större delen av dagarna, men allt verkar som bortblåst när man bara tar en liten cykeltur en stund.

Imorgon nalkas det fysiktent och jag är ganska tveksam över hur den kommer gå. Om jag klarar den kommer det dock vara mitt livs sista teoretiska fysikkurs. Det känns märkligt på sätt och vis, när man börjat med det i högstadiet och gått in djupare och djupare för varje år, in till atomnivå i slutet av gymnasiet. Nu på universitetsnivå så fick man också uppleva hur ytligt allting egentligen var på gymnasienivå. En mäktig känsla. Men snart är det slut. For good.

Vidare så råkar det sig så bra att jag har föreläsningsfri vecka i nästa vecka. Har därför beställt en enkelbiljett till fasta åland. Ska spendera större delen av helgen och nästa åland på fasta åland, sen en sväng via brändö, skriva mattetent i åbo på fredagen, för att sedan fortsätta mot Östra Nyland samma dag. Söndagen(15:e) är det tillbaka till åbo igen. Med sitz som nalkas den 18:e och dartturneringen i linköping den 26-28:e. Kunde inte bli mycket bättre. Som min gode vän Gustav skulle ha sagt:

High on life

-Björn

En sjujäkla nice helg!

Eftersom jag egentligen borde läsa till fysiktent i detta nu så ansåg jag att det istället vore en utmärkt ursäkt att skriva ett nytt inlägg. Som jag tidigare nämnde så var det 10-årsfest på gång i helgen. Fredagen och lördagsförmiddagen hände inget värt att nämna egentligen så därför hoppar jag direkt till lördagskvällen.

Efter att i sista minut lyckats ordna gratis skjuts så anländer vi till den så kallade solennakten i en byggnad vid namn Teologicum. Direkt när man stiger innanför dörren så får man känslan av att detta evenemang har mer stil än tidigare fester, då festdeltagarna är uppklädda i långklänningar eller frackar, evenemanget i ära. Personligen hade jag ingen frack men lyckligtvis så var det rätt många andra som följde samma linje. Att hyra en frack kostar ca 90€, köpa en kostar ca 4ggr mer och uppåt. Hursomhelst så gick solennakten till som så att ordföranden höll ett litet välkomsttal och diverse inbjudna föreningsrepresentanter överräcker sina gratulationer samt eventuella gåvor. De flesta gåvor var i form av pengar eller gåvor till välgörenhet, skumpa, kossu etc. Några jag dock minns speciellt bra, var vår "dator" vi fick av KK: en urholkad 19-tumsskärm fylld med diverse krims,"man kan skicka post med den!"(tre tomma kuvert), "man kan spela med den!"(ett fiskespel i fickformat), "det går att se på film!"(dvd-skiva), "men tyvärr så har den ett problem. Den vill slockna ibland. Vi tror det beror på kossun..." (en flaska kossu såklart!). Av TFIF (Teknologiska föreningen i finland) fick vi en lyxig ny kaffekokare, med möjlighet att mala egna bönor. Av vår finska motsvarighet Digit, fick vi en Claes Ohlson laptop modell "Hot Wheels" (värde 30€, från 8 år uppåt?). Gåvan vi förmodligen kommer komma ihåg bäst var den av Novia:

En fullstor pokal med skylten "De egentliga vinnarna av pjäxskuttet 2009"

Nice! Bitterheten över den senaste förlusten var som bortblåst i hela styrelsen!. Efter detta så var solennakten slut och festdeltagarna skjutsades vidare med buss till åbo akademis kårhus där middagen hölls. Middagen utspelade sig ungefär som finare middagar gör: restaurangmat, underhållning och trevligt sällskap. Middagen höll på ungefär till 23:00 varvid orkestern tog över och det bjöds upp till dans. Eftersom jag inte råkade ha någon bordsdam så gick jag tillsammans med övriga som mött samma problem, till kårens bar såklart. Några drinkar senare så begav sig mestadelen av sällskapet till Nachspiel (se "eftersläpp") på borgen. Vi denna tidpunkt var klockan ungefär 1:00 och lyckligtvis serverades det nattmat. Eftersom vi nu var på hemmaplan var dryckespriserna halverade i förhållande till kårens lagliga verksamhet. Ett antal trevliga diskussioner och en ansenlig mängd sprit senare var klockan ungefär 6:00 och det var dags att bege sig hemåt.

Klockan 11:00, dvs 3 timmar senare var det dags att stiga upp igen. Med tankarna lite oklara och humöret under medelnivå lyckas jag ta mig en dusch samt klä på mig kläder och den traditionsenliga halaren. Det var dags för den påföljande "sillfrukosten" (a.k.a. sillisen). Sillfrukosten utspelades på Sode (DaTe:s klubblokal) med start klockan 12. På plats fanns det ett antal nyktra gulnäbbar samt några av årsfestsarrangörerna i full gång med att servera frukost. Bacon, ägg, sallad, bröd, apelsinjuice, läsk etc. Några portioner senare har hunger gått över. Men vid detta tillfälle så reser sig en av årsfestarrangörerna och utropar "Nu har vi bara 10 flaskor kossu och 3 lådor öl som är gratis!". Festen tog precis fart igen. Några sillissnapsvisor senare så hade humöret för dom flesta deltagare tilltagit. Chips godis och annat gott låg över hela bordet, några mindre matkrig utkämpades lokalt längs bordet. Kring 14:30 tror jag, fick Guitar Hero och Singstar göra entré för att få lite variation. Det utlyses ungefär samtidigt att bastu har bokats på kåren fram till 23:00. Drinkar serverades fortsättningsis i baren till ett under lönnkrogsstandard billigt pris. Festen fortsätter. Kring 16-17 nån gång börjar arrangörerna tröttna och vill börja städa upp röran. En del av gänget fortsätter till bastun, andra far åter och fram till andra ställen. Sällskapet jag befann mig i bestämde oss för att ta en bit mat då det nu började luta mot eftermiddag-kvälls hållet så vi far till närmsta kebaberia. Den mest högljudda bruden i sällskapet insisterar på att bara prata tyska, men efter några frågande blickar så lyckas den stackars ägaren ta emot beställningarna. Mätta och belåtna drar vi oss vidare till en närliggande mataffär för att inhandla öl. Mot bastun pekar fötterna. Väl på plats inser man att det inte finns handdukar och att det är en unisex-bastu som gäller. Inget att klaga på då det fanns tre modiga (inte kanske så nyktra) tjejer kvar bland de ca 30 männen som vågade sig till bastun. Lite gitarrsång, lite öl och en massa skitprat och kukviftande senare började det bli få människor kvar. Nu begav sig vi i styrelsen mot kansliet för lite kanslifest och en arundning på kvällen. Lite mikrad grillkorv, än mer skitprat samt en gnutta kossu så var klockan 23:00. Nu var det dags att börja dra sig hemåt. Otroligt nog behövdes endast en i det nuvarande sällskapet släpas hem, några fortsatte ut på krog. Personligen var jag nöjd med en jäkla kul dag.

Idag måndag, så är det ju förstås tillbaka till saltgruvorna. Fysiktent på fredag, mattetent nästa fredag och något som verkar som ett ton i programmeringsräkneövningar. Nåja, med gott humör om att man haft sitt roliga så är det bara att bita tag i det hela. Jag menar, i slutet av mars så är det tre dagar i linköping, DÖMD (Datas Öppna Mästerskap i Dart) som väntar...

-Bear

RSS 2.0